Jacob Berzelius och Johan Gottlieb Gahn
Bergmästaren och assessorn vid Bergskollegium Johan Gottlieb Gahn (1745-1818) var känd för sin obenägenhet att skriva ned sina vetenskapliga resultat och erfarenheter, men han har trots detta överfört sina tankar och gärningar till en ny generation av vetenskapsmän. Tack vare sina gedigna kunskaper, sin gästfrihet i hemmet i Falun och sin känsla för det sunda förnuftets betydelse blev han en centralgestalt inom svensk kemi och bergsvetenskap kring sekelskiftet 1700/1800. Han förbättrade inte bara de olika processerna för kopparframställningen utan även nya konstruktioner av olika apparater såg dagens ljus bl.a. vågen för kemiska analyser. För vem som än vände sig till honom och bad om råd hade han tid, trots att man ibland hörde honom klagande bekänna att han var ”tracasserad af affairer, processer, räkningar och 100 slags förargeliga ovettenskapliga sysslor”.
Jacob Berzelius och Johan Gottlieb Gahn (pdf)
Jacob Berzelius åsikter och betydelse för dagens naturvetenskapliga forskning
Varje år från 1821 inför Vetenskapsakademiens årliga högtidsdag den 31 mars skrev Jacob Berzelius en berättelse som kritiskt sammanfattade det gångna årets framsteg inom naturvetenskaperna, främst den kemiska vetenskapen. Omfattningen av dessa årsberättelser blev oftast flera hundra sidor i tryck. Syftet var att sprida kunskap genom en lättförståeligt skriven berättelse till en bredare publik och samtidigt vara en profes-sionell redogörelse och kritisk granskning av vetenskapernas framsteg under det gångna året. I praktiken fungerade de också som ett forum för Berzelius att framföra sina åsikter och göra kompletteringar till publi-cerade arbeten. Flera gånger upprepar han sin åsikt om de vetenskapliga principerna och betydelsen av gedigen kunskap – åsikter lika aktuella 200 år senare!
Berzelius betydelse för forskningen (pdf)
Jacob Berzelius och atomvikter
Det var först i samband med att Jacob Berzelius (1779-1848) skrev sin lärobok i kemi som betydelsen av Richters arbeten såg dagens ljus, ty, skrev Berzelius, ”förvånades jag af det obegagnade ljus hans [Richters] beräkningar öfver salters sammansättning och metallers fällning af hvarandra spridde öfver den analytiska kemien, och då jag uppställde grunderna för en beräkning af salters sammansättning (meddelade i 1 Delen förra uppl. sid. 398 följ.[1808]), uppgjorde jag med den samma en plan till undersökningar med hvars utförande jag genast gjorde början.”
Jacob Berzelius och atomvikter (pdf)
Jacob Berzelius och Svenska Läkaresällskapet
Den franska revolutionen fick effekter också för Sverige. Förbud proklamerades att införa böcker, tidningar och tidskrifter, vilket försvårade för både allmänhet och vetenskapsmän att ta del av de händelser som skedde utomlands. Gustaf IV Adolf var rädd att revolutionära idéer skulle ta fart i Sverige. Upplysningstidens framåtanda syntes ha försvunnit, men längtan att få ny kunskap fanns kvar. Den kunskapstörstige Jacob Berzelius (1779-1848) var inget undantag. Redan som ung gymnasist i Linköping ondgjorde han sig hur situationen såg ut. Då han besökte kyrkan söndagen den 6 december 1795 skriver han om prästens yttrande
Jacob Berzelius och Svenska Läkaresällskapet (pdf)
Brevskrivaren Jacob Berzelius
Jacob Berzelius (1779-1848) hade under ungdomsåren och under sina första år i Stockholm en begränsad umgängeskrets, de flesta boende i Stockholm. Tiden ägnades åt vetenskap och undervisning. De brev som skrevs var mestadels av rent vetenskapligt innehåll. Det finns heller inte många brev bevarade till och från släkten i Östergötland från denna tid. Det var först mot slutet av 1810-talet som antalet personliga brev av Berzelius hand ökar. Brevskrivning var det viktigaste sättet utöver det personliga mötet att kommunicera och sprida nyheter. Ofta förmedlades denna information till vänner och bekanta, speciellt då breven blev till en samlad reseberättelse eller en mera personlig beskrivning i jämförelse med tidningarnas budskap. Berzelius reseanteckningar har sitt stora värde genom att de visar hans iakttagelseförmåga och på vilket sätt han beskriver vad han sett eller upplevt. Berzelius formulerade sig oftast sakligt och kortfattat till sina vetenskapliga vänner, inga litterära utsvävningar, stundom en rolig satirisk vändning.
Brevskrivaren Jacob Berzelius (pdf)
Berzelius-Sällskapets Historia
Berzelius-Sällskapet instiftades den 11 december 1990 med syfte att fördjupa och sprida kunskap om Jac. Berzelius och hans verk samt att väcka intresse för och vidmakthålla en berzeliansk tradition. Detta görs främst genom att befordra publicering av skrifter av och om Berzelius, skydda och vårda Berzeliusminnen samt att genom föredrag och utflykter belysa hans person, liv och verksamhet.
Berzelius-Sällskapets historia (pdf)
Apoteket i Vetlanda
År 1760 fanns i Sverige ett 50-tal apotek alla lokaliserade till städerna. Sockenapotek började inrättas för att ge den fattiga befolkningen i avlägsna socknar tillgång till läkarvård och läkemedel. Föreståndare blev ofta ortens klockare eller präst, men det förekom också att apoteket sköttes av en fältskär. Avsaknaden av krav på kunskap före och runt 1800 inom det farmaceutiska området är förvånande! Detta trots, till exempel, att Johan Bartholomeus Trommsdorffs bok Lärobok uti pharmacevtiska Experimentalchemien, efter nyare systemet för Läkare och Apothekare (svensk översättning av C. F. Plagemann) hade publicerats år 1802. Författaren påpekar nödvändigheten för en apotekare att ha gedigna kunskaper inom den farmaceutiska kemin. Med dessa kunskaper och med en samvetsgrann utövning därav, så blir apotekaren en bland de nyttigaste medborgarna i samhället. Och som motsats, om apotekaren äger dessa kunskaper men om han av egennytta handlar tvärt emot ”förtjenar [han] som en nedrig menniska förakt.”
Berzelius and Liebig
Berzelius besökte tillsammans med några andra svenska vetenskapsmän det vetenskapliga mötet i Hamburg år 1830. Den viktigaste händelsen för Berzelius vid detta möte var det personliga mötet med Justus Liebig.
Berzelius and Liebig, 2021 (pdf)
Anna Sundström – Berzelii hushållerska och hjälpreda
Anna Christina Persdotter var dotter till bonden Per Jansson och föddes i Kymlinge i Spånga socken i Stockholms län den 26 februari 1785. I likhet med sin äldre syster Maria (född den 16 mars 1778) antog hon sedermera namnet Sundström.1 I Stockholm arbetade hon flera år hos kommissarien Callin, som bodde i ”Tyska bagarns hus” beläget vid hörnet av Nybro- och Riddaregatorna (förr nr 27, numera Nybrogatan 9 (huvudfasaden) och Riddaregatan 14 (gaveln), kvarteret Skravelberget), ofta benämnt Sperlings backe. Huset hade sina anor från 1653 och lagfart (fastebrev) utfärdades då för den kände tyske bagaren Mårten Kammecker och vidare i fyra generationer. Det bytte ägare flera gånger under 1790-talet, tills det slutligen inköptes av brukspatronen Wilhelm Hisinger. Han ägde huset under 13 år, innan det såldes till hans syster friherrinnan Christina Sofia Tavast. Andra efterföljande ägare har varit statsministrarna Louis de Geer och Gustaf Samuel Åkerhielm. Bland kända hyresgäster kan anföras Jacob Berzelius och Carl Jonas Ludvig Almqvist. Kommissarie Callin var vice värd i denna av Hisinger ägda fastighet. Huset revs 1907.
Anna Sundström – Berzelii hushållerska och hjälpreda version 2023 (pdf)
Platserna för Jacob Berzelius kemiska verksamhet
Efter avslutade gymnasiestudier i Linköping påbörjade Jacob Berzelius (1779-1848) sina universitetsstudier i Uppsala, men de hängde på en skör tråd mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningarna. Lyckligtvis erhöll Berzelius det Strandbergska stipendiet och med mödernearvet med en avkastning av niondedelen i Väversunda Sörgård möjliggjordes fortsatta studier. Det välkända omdömet, att han vid avgången från gymnasiet hade bedömts vara ”en yngling av goda naturgåvor, med dåliga seder och av ett tvetydigt hopp” och sämre kunskaper på grund av att han hade missat många lektioner i de klassiska språken, kom på skam. Yttrandet (28 november 1798) av kuratorn för Östgöta nation i Uppsala i samband med bedömningen för det Strandbergska stipendiet lät helt annorlunda. Han hade då ”befunnits äga wackra kunskaper och fullkomligen nöjaktig kännedom af de wetenskaper, som Nationen af sina blifwande ledamöter fordrar, af Latin, Grekiskan, Humaniora och Matematique”. Dessutom hade han visat sig ha en särdeles håg för den medicinska vetenskapen.2 Trots att han hade mer eller mindre utantill lärt sig den av professor Anders Sparrman gjorda översättningen av A. F. Fourcroys Philosophia chemica hade han haft svårt att besvara de kniviga frågorna i kemi i sin medico-filosofiska examen i december 1798. Betyget blev non sine laude approbatus [icke utan beröm godkänd]. I fysiken för professor Zacharias Nordmark gick det bättre. Hans intresse för fysik och kemi ökades, trots att han knappast uppmuntrades av företrädarna för dessa ämnen.
Platserna för Jacob Berzelius kemiska verksamhet, 2021 (pdf)
Äreminne över Jacob Berzelius
Jacob Berzelius erhöll på förslag väckt den 16 januari 1837 Svenska Akademiens stora medalj i guld med motiveringen att man i hans skrifter igenkänt ”icke blott det snille, som går sin egen väg till odödligheten, men jämväl, under de vetenskapliga ämnenas behandling, den klarhet i stil och egentlighet i uttryck samt det enkla och osökta behag i anordning och framställning, varigenom hans arbeten blivit i sitt slag föredömen av vetenskaplig art och även som sådana på flera främmande tungomål överflyttade”.1
Äreminne över Jacob Berzelius, 2021 (pdf)
Berzelius som lärare
Berzelius anmälde sig till professorn i kemi, Johan ”Sten-Jan” Afzelius, att under vår-terminen 1799 få deltaga i de kemiska laborationerna. Afzelius frågade sarkastiskt om Berzelius kunde skilja på ett kemiskt laboratorium och ett kök och fick ett svävande svar, men samtidigt fick han möta en ung person med iver att lära. Afzelius överlämnade direkt från bokhyllan de två digra banden av Carl Gottfried Hagens Lehrbuch der Apothekerkunst för vidare studier. Berzelius tog sig genast på sig uppgiften, men fann till sin glädje att innehållet var till stora delar redan bekant för honom och han såg fram emot att på laboratoriet få studera de fenomen som han tidigare läst om t.ex. förbrän-ningen av fosfor, järn, kol i syrgas m.m. Äntligen fick han tillträde till ett laboratorium.
Berzelius som lärare, 2021 (pdf)
Några drag i utvecklingen av kemisternas språk vid tiden för den moderna kemins genombrott
Barockens tidevarv förstärkte människornas tro på vidskepelser, orättvisor och makt-missbruk, men tiden var mogen för att reformera hela denna samhällsstruktur. Man behövde en ny människobild – en bild där människans särart kom till sin rätt – och en livsstil där människan såg en framtid och optimism i sin tillvaro. Vetenskapsmannen under 1600-talet och 1700-talet var inte bara en person med kunskap inom sitt eget ämnesområde, han var tvungen att vara väl insatt i konst, musik, litteratur m.m. Han hade också börjat ifrågasätta kyrkans dominerande roll i samhället. Människorna höll på att bygga upp ett samhälle baserat på förnuft och funna naturlagar. Tidningarna började följa de vetenskapliga rönen. Offentliga föreläsningar anordnades mera regel-bundet mot slutet av 1700-talet. Naturvetenskaperna hade kommit på modet. Denna förändring skulle bli 1700-talets stora upptäckt.
Några drag i utvecklingen av kemisternas språk vid tiden för den moderna kemins genombrott, 2021 (pdf)
Jacob Berzelius och Östergötland – Brevväxlingen mellan Jacob Berzelius och ”Syster Greta”
Östergötlands Museum presenterade under 2015 en lista på platser i länet som varit gömda, men inte glömda.1 Det är platser som kan berätta om miljöer och händelser från förr och ett besök kan tillsammans med tillgänglig litteratur ge god förståelse för den tidens livsbetingelser. En sådan plats är Jacob Berzelius (1779-1848) födelsehem i Väversunda vid Tåkerns strand. Tidigt faderslös kom han genom moderns giftermål till kyrkoherden Anders Ekmarck (1741-1822) i Ekeby nära Boxholm. Denne Ekmarck tycks ha varit en rättskaffens man och förstod att på ett uppmuntrande sätt ta tillvara den unge pojkens nyfikenhet för naturens underverk. Berzelius glömde aldrig bort sina släktingar i hembygden.
Jacob Berzelius födelsehem Väversunda Sörgård. Målning av Alfred Thörne (1850-1916).
Berzelius och vatten
Vattnets användning för en bättre hälsa och människans allmänna välbefinnande har förekommit sedan urminnes tider. Genom besvärjelser har man också försökt stärka vattnets magiska kraft. De olika källornas rika innehåll av salter har haft en välgörande effekt på vissa sjukdomstillstånd, varför dessa källor även kallats för hälsokällor. Under medeltiden kom badlivet i gång i mera organiserade former och på 1600-talet badade och umgicks man mera allmänt vid de varma källorna i Europa. Redan Axel Oxenstierna hade på 1620-talet uttalat sitt önskemål om att vi skulle försöka inrätta mineralkällor i vårt land. Syftet var att man då också skulle kunna organisera en bättre sjukvård. Det stora uppsvinget för kurorterna kom då vattnet började användas för invärtes bruk. Mineralkällorna har även kallats surbrunnar, därför att de ansågs innehålla en livgivande syra, acidum occultum eller acidum universale (eller kolsyra med en modern term). Detta begrepp infördes på 1500-talet av alkemisten och mystikern Paracelsus, och det togs upp i Sverige av Urban Hjärne (1641-1724). Ju mera av denna syra som vattnet innehöll, desto hälsosammare och stärkande ansågs det vara.
Berzelius och vatten version 2021 (pdf)
Jacob Berzelius och utgivningen av Afhandlingar i Fysik, Kemi och Mineralogi
Efter dödsskottet på maskeradbalen 1792 blev det hertig Karl som skulle föra Sveriges spira under en förmyndarregering för den omyndige Gustav Adolf. Men det blev i praktiken inte hertig Karl som styrde utan ett konsortium där alla var beroende av varandra. Något engagemang för den vetenskapliga utvecklingen i landet fanns det inte heller hos dessa män med Gustaf Adolf Reuterholm i spetsen. Införandet av litteratur för att öka och påskynda utvecklingen var begränsad på grund av rädslan för att få influenser från det revolutionära Frankrike. Detta gällde även utländsk facklitteratur. Jacob Berzelius och läkarkollegan Erik Gadelius ansökte 1802 om att få bilda ett läsesällskap, men fick avslag. Det var svårt att hitta ställen att offentliggöra egna rön! Berzelius och Gadelius kunde dock under en kort tid (1806-7, 1810) ge ut en fortsättning av Sven Hedins ”Vettenskaps-Jurnal för Läkare och Fältskärer”, en tidskrift innehållande vetenskapliga artiklar såväl som information till allmänheten om sjukdomar, diet, brunnskurer m.m.
Jacob Berzelius och utgivningen av Afhandlingar i Fysik, Kemi och Mineralogi (pdf)
Berzelius och hans kvinliga umgänge
Berzelius hade många gånger under sina resor bland släkt och vänner i sin hembygd blivit anmodad att gifta sig för att på ålderdomen slippa vara ”ensam och utan omgivning av närmare anhörigas omvårdnad under en intresselös livets afton”. Dessa välmenta råd mötte dock ingen förståelse, ty han hade redan vid ett besök (1812) hos sin gode vän Alexander Marcet i London hört hur denne såg på att en vetenskapsman inträdde i det äkta ståndet. Denne kunde varken till- eller avstyrka, men ”aktadt jag är så lycklig, som en familjefar kan vara, och förlusten af min älskade maka skulle vara en olycka, som jag knappast skulle förmå uthärda, tror jag dock, att om jag nu vore ogift och hade den erfarenhet af äktenskapets omsorger och bestyr, som jag nu har, så skulle jag visserligen icke utan att därtill föranledas af en oemotståndlig passion gifta mig”. Detta uttalande av Marcet fick Berzelius att för lång tid avhålla sig från alla tankar på äktenskap. På flera ställen i hans korrespondens framgår dock att han hade haft åtskilliga beundrarinnor under årens lopp.
Berzelius och hans kvinliga umgänge (pdf)
Berzelius och Trolle Wachtmeister vänskap 30 år
Hans Gabriel (Trolle) Wachtmeister, ende son av riksdrotset Carl Axel Wachtmeister och hans hustru Ulrika Lovisa Maria, f. Sparre, föddes den 11 september 1782. Den unge greven växte upp under ensamma och allvarsamma förhållanden i nästan uteslutande äldre personers sällskap, vilket också kom att prägla hans sinne. Man kan tidigt spåra ett naturvetenskapligt intresse hos den unge mannen, men det var juridiken som en man av börd borde satsa sin framtid på. Han kunde under slutet av höstterminen 1800 avlägga sin juridiska examen vid Uppsala universitet. Hans juridiska karriär blev förvånansvärt snabb och redan 1809 utsågs han till justitiekansler.
Berzelius och Trolle Wachtmeister vänskap 30 år (pdf)
Berzelius och hans park
Under sin triumfresa 1845 i Tyskland tillsammans med sin hustru Betty kom de efter att ha druckit brunn i Karlsbad till staden Frankfurt, där de vid tillfället kunde beskåda det nya monumentet över skalden Johann Wolfgang von Goethe och den planerade statyn över boktryckarkonstens uppfinnare Johan Gutenberg (och hans vänner Hans Fust och Peter Schöffer). Berzelius var hänförd över vad han såg och tänkte för sig själv:
”Huru har Svenska folket vårdat sig om sina minnen? Hvad har det gort för at bevara det ställe der Linné föddes, Capellansbostället i Stenbrohult i Småland, och hans hus, trädgård och orangeri i Upsala? Jo, ständerna hafva afslagit alla begärta anslag dertil. De vilja ej veta af forntid och tyckas ej eller stort bry sig om framtid. Lefva och latas för dagen är deras mål.”
Föga kunde han väl ana vad som skulle ske blott 13 år senare på en central plats i Stock-holm!
Nutidskryss, tema Berzelius, DN 2017-01-27